Avdelningen för uppdragsutbildning

Uppdrag

Mänskliga rättigheter

Statstjänstemän ska vässas i mänskliga rättigheter

Svenska statstjänstemän är duktiga på sitt jobb. Men det finns också förbättringsområden. Ett sådant område är mänskliga rättigheter. Sverige har fått kritik från internationellt håll om att det finns brister i det systematiska genomförandet hos svenska myndigheter. Uppsala universitet har därför fått ett regeringsuppdrag att kompetensutveckla svenska statstjänstemän, för att alla beslut inte bara ska följa svensk lag, utan även nå upp till den högre ribba som de mänskliga rättigheterna sätter upp.

Den svenska statsförvaltningen fungerar i många avseenden väldigt bra, i ett internationellt perspektiv. Men, kanske något förvånande, så har Sverige fått ta emot en del internationell kritik för att vi inte följer de internationella konventioner om mänskliga rättigheter som vi skrivit under på ett tillräckligt bra sätt. För att höja statstjänstemäns kompetens när det gäller mänskliga rättigheter har därför regeringen beslutat om en bred kompetensutvecklingsinsats. Uppdraget att leverera kompetenshöjningen har gått till Uppsala universitet.

Nödvändigt för maktens legitimitet

Det finns många skäl till varför det är viktigt att de mänskliga rättigheterna ska genomsyra arbetet i de statliga förvaltningarna.

– Ett skäl är att grundlagen och regeringsformen säger att de statliga myndigheterna har till uppdrag att garantera alla människors lika värde och individens frihet och värdighet, säger Christina Johnsson, expert på Diskrimineringsombudsmannen samt doktor i offentlig rätt och mänskliga rättigheter. Det innebär att staten ska organisera sig för att ta hänsyn till dessa rättigheter i alla sin verksamhet. De rättigheterna stämmer väl överens med de internationella överenskommelser Sverige skrivit på.

Ett annat skäl har med trovärdigheten av statens maktutövning att göra.

– Maktutövning måste respektera de mänskliga rättigheterna för att vara legitim, säger Iain Cameron, professor i folkrätt och offentlig rätt vid Uppsala universitet. Att inte respektera de mänskliga rättigheterna undergräver det sociala kapitalet i samhället. Det finns gott om länder där vi ser vad konsekvenserna blir om den offentliga maktutövningen inte respekterar de mänskliga rättigheterna. I grund och botten handlar det om god förvaltning.

Alla myndigheter måste göra likadant

En av konsekvenserna av att ansvaret för att följa de mänskliga rättigheterna i praktiken delegerats till handläggarnivå är att myndigheterna gör olika.

– Eftersom det inte finns en enhetlig kunskap om vad de mänskliga rättigheterna faktiskt står för så kan en myndighet tolka dem på ett sätt och en annan myndighet på ett annat sätt, säger Christina Johnsson. Det är problematiskt på många sätt, inte minst ur rättssäkerhetsperspektiv. Därför behövs den här typen av utbildningsinsatser som ger tjänstemännen samma övergripande principer för att leda arbetet.

Elena Namli, etikforskare vid Uppsala universitets teologiska institution fyller på:
– Hur förvaltningen faktiskt arbetar är jätteviktigt. De som förvaltar makten måste vara medvetna om vad de gör och säger i sina maktpositioner. Det är helt avgörande om vi som nation menar allvar med att vi ska följa de internationella överenskommelser vi skrivit på.

Elena Namli påpekar också att mänskliga rättigheter inte bara handlar om juridik.
– Skyddet som de mänskliga rättigheterna ger innebär plikter på flera olika plan. Visst ska vi leva upp till vad lagarna säger. Men det handlar också om ekonomiska frågor, värderingar, på vilket sätt vi tolkar lagar och förordningar och hur vi bemöter varandra. Lagen är en miniminivå som vi måste följa. Sverige som ett stabilt, rikt och välmående land borde kunna prestera bättre och göra mer än lagens miniminivå kräver.

Elena Namli, etikforskare vid Uppsala universitet

Barnkonventionen och skolan ett bra exempel

Ett exempel som Christina Johnsson vill lyfta där det finns en del att göra för svenska myndigheter är Barnkonventionen och vad den betyder för skolan.

– Barnkonventionen säger att alla barn har rätt till en trygg miljö och rätt till utbildning utifrån sina egna individuella förutsättningar. Det lever inte riktigt skolans verklighet upp till. Om skolan som institution började i ett människorättsperspektiv så tror jag skolans vardag skulle se annorlunda ut.

En annan fråga hon vill peka på är minoriteters rättigheter.

– De internationella konventionerna om mänskliga rättigheter säger att det ska finnas lärare åt dem som inte har svenska som modersmål. Det ligger väldigt långt borta för många kommuner att se detta som en prioriterad fråga.

De goda exemplen ska genomsyra all förvaltning

Det görs mycket bra i enlighet med de mänskliga rättigheterna i den svenska statsförvaltningen. De flesta beslut tas inom rimlig tid och respekten för folks privatliv är ofta stor.

– Det vi måste se till är att alla gör som de goda exemplen redan gör, säger Iain Cameron. Mänskliga rättigheter fungerar bäst när de är internaliserade i statstjänstemannens arbete, och tjänstemannen inte längre reflekterar över dem. Ett exempel är att polisen inte torterar fram erkännanden. Det är inte på grund av medvetna överväganden vid varje enskilt tillfälle. Det beror på att man helt enkelt inte gör så.

För att på ett bra sätt inlemma bestämmelserna om mänskliga rättigheter i statsförvaltningens dagliga arbete säger Iain Cameron också att vi måste flytta delar av fokus från den svenska lagstiftningen.

– Tjänstemännen är för det mesta väldigt duktiga på vad den svenska lagen säger. Det är givetvis bra. Men vi måste också arbeta in att de rutinmässigt även tar hänsyn till vad internationell praxis om mänskliga rättigheter säger. Det finns för det mesta ett betydande utrymme för beslutsfattande inom svensk lagstiftning. Kan vi då höja blicken och se till att besluten även uppfyller de mänskliga rättigheterna så är det givetvis ännu bättre.

Iain Cameron, professor i folkrätt och offentlig rätt vid Uppsala universitet.

Ett människorättsperspektiv redan från början – juridik utifrån en människosyn

För att komma dit är det givetvis värdefullt för statstjänstemännen att på ett strukturerat sätt lära sig att känna igen situationer där rättighetsfrågor dyker upp inom ramen för den egna yrkesutövningen. Det är också en av hörnstenarna i den kompetensutvecklingsinsats som Uppsala universitet fått i uppdrag av regeringen att genomföra.

– Det är också en av utmaningarna för universitetet, säger Elena Namli, att hitta sätt att konkretisera arbetet med mänskliga rättigheter som alla verksamheter kan känna igen sig i. Därför ska vi också ta vara på den kompetens som finns på myndigheterna. Vi ska ta hjälp av dem för att diagnostisera problemen, sedan ska vi hjälpa dem hitta redskap för att arbeta med problemen.

Hon påpekar också att ett människorättsperspektiv kan underlätta tjänstemännens beslutsfattande.

– Man kan tycka att det finns många regelverk att förhålla sig till, som jämställdhetsplaner och konventioner som barnkonventionen. Men jag tror vi kan visa att om man har ett människorättsperspektiv så kommer man att se att det finns en röd tråd genom alla dessa regelverk. Många av regelverken har i grunden ett tankesätt, en strategi. Den strategin hoppas vi att vi kan förmedla.

Christina Johnsson håller med.
– Det vackra med de mänskliga rättigheterna är att man får ta sina beslut utifrån en människosyn. Det är egentligen fantastiskt att som statsanställd utgå ifrån en sådan värdegrund. Jag har suttit med när tjänstemän inom vården ska fatta svåra vårdbeslut, där de skulle resonera sig fram till om de skulle betala för en viss vård av en viss person. Resonemanget ur ett människorättsperspektiv gjorde att gruppen kunde komma fram till vad som var det bästa för individen som skulle vårdas. Det blev ett människoorienterat beslut istället för ett verksamhetsorienterat. Det är dit jag hoppas vi kan komma, till ett förhållningssätt som alltid aktualiserar människan.

Text: Kim Bergström, Foto: Mikael Wallerstedt